Idag var jag en sån där jobbig hundägare som man hatar att möta i skogen, en sån som har noll koll på hundarna och får ”kasta” sig över dem för att få stopp på dem Hade bara med mig Dave och Cray men det räckte för katastrof, trodde inte det skulle vara så många ute i skogen i det väder som var (regn), men vi mötte en man med hund. Jag får panik och inte fan kommer någon av hundarna, Dave fick jag tag på efter ett par panikskrik och Cray fick jag lyfta bort från den andra hunden som inte tyckte han var speciellt kul att hälsa på. Blir så sur på mig själv, för jag vet själv hur förbannad jag blir på liknande situationer!

Nu händer ju typ detta aldrig, men det vet ju inte den andra hundägaren. Nä bara att träna vidare och försöka ha huvudet lite mer på skaft när man är på tur, detta är inte lov för någon av hundarna och inte gör det situationen bättre när jag får världens panik och far runt som en yr höna, då tycker nog hundarna att det är bättre att gå åt andra hållet.

För övrigt så gör Cray det mesta i sann Alice anda, han är otroligt lik henne. Igår packa vi ihop buren han sovit i på nätterna och inatt hade jag och Pelle sällskap av både Cray och Alice, dags för större säng igen? Som tur är sover iaf  inte Dave i sängen utan under den. Cray slappnar av skitbra inomhus nu, händer det inget så sover han eller ligger och slappar. Känns som vi börjat få in schyssta rutiner nu, och nu tror jag han är 100% rumsren också *peppar, peppar*

En grej som vi sliter med är att han är lite väl våldsam i sin lek med andra valpar/unghundar. Nu är iof de flesta hundar han träffat i sheltie storlek så det är mycket möjligt att leken blir annorlunda med någon i sin egen storlek

I helgen är det tävling, Dave är lite kocko pga Alice löp och har inte riktigt samma driv. Så jag måste följa honom mer på hinderna än vanligt, sen har jag också lovat Karlstad-Emma att jag ska SPRINGA och inte fega på. Så mitt mål i helgen är att SPRINGA I VARJE LOPP, sen får vi se vad det blir av det

P – Men vi har ett företag som kommer och hämtar vår post på jobbet.

J – Posten kanske?

Pelles otroligt smarta uttalande imorse när jag skulle ta med några brev och sända vidare till vår hyresvärd idag.

Var i Moss och tävlade i fredags, både bra och dåligt. Vi ska iaf nöta slalom. Känns inte som vi är samspelta, för lite träning. Så nu hoppas jag kunna träna 3 ggr i veckan och se till att det blir bra kvalité på varje pass!

Idag kickade vi igång motionsträning med hundarna, Alice och Dave har lagt på sig lite efter kennelhostan då de fick vara en hel del i vila. Men snart kan vi börja simma igen, målet är att vi ska simma 1 gång i veckan och nu på sommaren är det ju gratis också Dave tyckte gott att det gick att simma nu ikväll, men jag vill nog att vi väntar nån vecka till.

Pelle har laddat hem ett kul program till telefonen så man ser hur långt man gått, tid, hastighet, höjdnivåer osv. Länk till dagens promenad finns här: https://sportstracker.nokia.com/nts/workoutdetail/index.do?id=941994

I helgen åker jag och Dave till Drammen för att tävla agility. Cray ska få följa med och mingla på lördag, men på söndag ska han och husse åka på skogdag med valpkursen. Vi missade ju ca hälften då Dave och Cray blev dåliga. Men nu är alla fit for fight igen och vi ska få gå klart kursen.

Skulle väldigt gärna följt med och se hur hussen klarar sig själv med Cray bland massa roliga lekkompisar. Han är väl lite mammagris och lyssnar bäst på mig när vi är ute och går och ger mer eller mindre blanka fan i Pelle. Så jag tror detta blir bra, att det får komma iväg själva och knyta lite band

Dave har inte tränat så mycket och är ju inte i toppkondition, men oj oj vad den killen går! Han är så jäkla duktig, känns som att han går ännu bättre efter vårt uppehåll. Så jäkla kul! Behöver jag ens säga att det ska bli rent ut sagt skitkul att tävla i helgen?

Mysigt att bara vara jag och Dave på söndag också, hundarna behöver ju lite quality time med sin husse och matte ibland också.

En sån här kommer förhoppningsvis  jag och Pelle (doggsen också såklart) rulla runt i till sommaren. Det blir en ford igen, men denna gång en norsk. Så nu håller jag och Pelle på att bli ”norskar” på riktigt. Fixar med lite papper så vi får ordentliga personnummer osv

(Ledsen Elaine men vi kommer nog inte tillbaka till Sundsvall på en stund) 

I går var vi tillbaka på partiträningen efter ett ofrivilligt uppehåll, Dave och Cray åkte på kennelhosta för ca 5-6 veckor sedan. Nu har det varit hostfria såpass länge att jag vågat sätta igång träningen igen, trodde kanske att Dave skulle vara helt galen och att k-fälten skulle vara ett minne blott. Men shit va bra han gick! Tror till och med att Gondola var lite imponerad, jag har fått tillbaka träningslusten och är på gott humör när jag tränar och jag har känt mig väldigt lugn också. Dave kan ju så mycket mer än vad jag tror, så nu är det dax att sluta med safeingen och utmana honom mer i träningen.

Dave har dock lagt på sig något kilo extra under vilan och styrketräningen och dess resultat är nu borta, så det är bara att ge sig ut igen med väskan och även börja låta Dave dra kätting/kedjor. Vi ska börja simma också, men det får vänta nån vecka till. Ska beställa tid hos Katja för att kolla upp honom och hur han ser ut i kroppen nu. Tävling nästa helg och med tanke på brist på träning och nuvarande kondition så tar vi det som det kommer. Har inga höga förväntningar, men vi ska iaf ha kul! 

I helgen ska vi ta oss ut på långa promenader och bygga upp kondition igen, jag och hussen har bestämt oss för att göra något åt vår kondition också. Så ikväll ska vi in på Sats. Jag behöver det delvis för att min nacke/axlar/rygg inte mår så bra av att sitta vid datorn hela dagarna på jobb. Och just nu sitter jag här med nackspärr   Kunde inte ens raka mig under armarna imorse, såg inte alls vad jag gjorde så då fick det vänta. Hoppas nackspärren försvinner ganska fort, fast det kanske är trendigt med flätor i armhålorna? 

Är hemma i Sundsvall och tar det lugnt och gör av med pengar. Inte suttit mycket vid datorn och det uppskattar speciellt min nacke och axlar.Så ni får vänta på uppdateringar tills vi är tillbaka i Oslo igen

Och som jag har grinat! Trodde aldrig tårarna skulle ta slut, när blev jag såhär blödig? Jag har dock skrattat lika mycket som jag har gråtit, helt underbar film. Alice var faktiskt lite åt samma håll som Marley som liten så då kan ni tänka er

Tänker såklart på mina hundar när de kommer lämna mig, kanske därför man blir lite extra blödig. Alice har dock gjort sitt bästa att trösta matten, kloka lilla ståltanten!

Fy tusan att ett hundliv är så mycket kortare än ett människoliv, visst har jag valt att ha hund själv. Men vem vill överleva sina ”barn”? Nu är det förhoppningsvis ett tag kvar till denna dag och jag kommer antagligen gråta och vara ledsen men jag ska göra mitt bästa för att komma ihåg de fina stunderna och allt som man skrattat åt i efterhand som inte var lika kul just i stunden. Man blir inte alltid så glad över söndetuggade skor, blomjord + krukväxter över sofforna, vurporna i elljusspåren pga en skenande hund i nedförsbacken, the list goes on and on

Idag har statsbordern varit på riktigt besök i staden, vi tog t-banan till Majorstua. Cray knatade in i tåget som han aldrig gjort annat, men det va ju folk ombord så det var inga problem, han ville hälsa på ALLA.

På Majorstua mötte Malin och Jon upp, de skulle vara valpvakt medan jag och Pelle tog en fika. Allt hade gått bra, Cray hade varit busig och provat sina tänder på lite ömtåliga delar. Men inga skada skedd som tur var, va en trött kille som mötte oss när vi kom och hämtade honom. Blev dock till att knalla en bit då matten tyckte att det inte var så långt att gå till nationaltheatrets t-bana. Big misstake! Men vi fick iaf chansen till att träna en del koppelgående.

Däremot så har Cray en benägenhet att skälla på andra hundar och gör det något tillbaka t ex börjar skälla då går han nästan inte att hejda. Så det är något vi bara måste ta tag i innan det blir någon grej av det. Ingen av de andra 2 skäller på andra hundar och det spelar ingen roll om de är med eller inte, han skäller oavsett och då är Alice och Dave alltså tysta.

Trots bandtvånget i Oslo så mötte vi en STOR lös vorsther som någon verkat ha ”tappat bort”. Detta blev inte alls något bra hundmöte, dels för att vi fick parera Dave och Cray tyckte då att den blev alldeles för läskig när den kom emot honom. Nu tror inte jag att detta kommer bli jätte svårt. För de ggr han väl fått hälsa på hunden han skällit på så går det fint. Dock finns det ju en del nötter med hund i denna stan som inte verkar förstå att varken människor eller andra hundar tycker det är så trevligt med hundar som gör utfall i kopplet. Har man en sån hund, ska det då vara så svårt å hålla in kopplet och avleda hunden? Eller är folk bara för lata för att ta tag i problemet?

Dave är ju en spännis mot andra hundar, men honom ”halar jag in” och han får gå vid sidan och får beröm då han sköter sig och ett ”hörru du” när svansen åker upp. Påstår inte att vi lyckas lika bra alla ggr, men vi försöker iaf och för en osäker hund som Dave så funkar det betydligt bättre med att jag ordnar situationen än att han ska behöva oroa sig för att han ska behöva göra det. Tänk om alla kunde hålla reda och ta ansvar för sina egna hundar, då skulle inte många av dessa problem finnas.

Har lagt till mer tävlingar i agendan, en i Frövi i mitten på Augusti och en i Östersund i mitten på September.

Annars rullar det på, var ut med lillen och Dave i parken igår medan hussen tog med sig tanten på en längre promenad runt Sognsvann. Alice va trött imorse, det va inte Dave och lillen. Men jag måste säga att Dave är riktigt duktig trots denna ofrivilliga vila. Han kopplar av bra så länge han blir satt i sovrummet, vi har galler mellan sovrum och vardagsrum så han ser oss hela tiden

Dieten går hyffsat igår kunde jag dock inte hålla mig utan frossade i semla. Grädden är lov, men det är värre med själva bullen. Men efter att ha ätit sallad till lunch, sallad + en bit med kött till middag så tyckte jag att jag behövde något att mätta magen med Börjar inse hur mycket man saknar när man inte ”får” äta det längre. Vi får se hur det blir längre fram, det bästa vore ju att komma igång med min egna träning så att jag kan äta lite mer av det som inte är helt lov i dieten. Pelle och jag funderar på om vi kanske ska börja träna tillsammans. Bra att ha någon som pushar och drar med en på träning