Idag var jag en sån där jobbig hundägare som man hatar att möta i skogen, en sån som har noll koll på hundarna och får ”kasta” sig över dem för att få stopp på dem :( Hade bara med mig Dave och Cray men det räckte för katastrof, trodde inte det skulle vara så många ute i skogen i det väder som var (regn), men vi mötte en man med hund. Jag får panik och inte fan kommer någon av hundarna, Dave fick jag tag på efter ett par panikskrik och Cray fick jag lyfta bort från den andra hunden som inte tyckte han var speciellt kul att hälsa på. Blir så sur på mig själv, för jag vet själv hur förbannad jag blir på liknande situationer! :(

Nu händer ju typ detta aldrig, men det vet ju inte den andra hundägaren. Nä bara att träna vidare och försöka ha huvudet lite mer på skaft när man är på tur, detta är inte lov för någon av hundarna och inte gör det situationen bättre när jag får världens panik och far runt som en yr höna, då tycker nog hundarna att det är bättre att gå åt andra hållet.

För övrigt så gör Cray det mesta i sann Alice anda, han är otroligt lik henne. Igår packa vi ihop buren han sovit i på nätterna och inatt hade jag och Pelle sällskap av både Cray och Alice, dags för större säng igen? Som tur är sover iaf  inte Dave i sängen utan under den. Cray slappnar av skitbra inomhus nu, händer det inget så sover han eller ligger och slappar. Känns som vi börjat få in schyssta rutiner nu, och nu tror jag han är 100% rumsren också *peppar, peppar*

En grej som vi sliter med är att han är lite väl våldsam i sin lek med andra valpar/unghundar. Nu är iof de flesta hundar han träffat i sheltie storlek så det är mycket möjligt att leken blir annorlunda med någon i sin egen storlek :)

I helgen är det tävling, Dave är lite kocko pga Alice löp och har inte riktigt samma driv. Så jag måste följa honom mer på hinderna än vanligt, sen har jag också lovat Karlstad-Emma att jag ska SPRINGA och inte fega på. Så mitt mål i helgen är att SPRINGA I VARJE LOPP, sen får vi se vad det blir av det ;)