Och som jag har grinat! Trodde aldrig tårarna skulle ta slut, när blev jag såhär blödig? Jag har dock skrattat lika mycket som jag har gråtit, helt underbar film. Alice var faktiskt lite åt samma håll som Marley som liten så då kan ni tänka er

Tänker såklart på mina hundar när de kommer lämna mig, kanske därför man blir lite extra blödig. Alice har dock gjort sitt bästa att trösta matten, kloka lilla ståltanten!

Fy tusan att ett hundliv är så mycket kortare än ett människoliv, visst har jag valt att ha hund själv. Men vem vill överleva sina ”barn”? Nu är det förhoppningsvis ett tag kvar till denna dag och jag kommer antagligen gråta och vara ledsen men jag ska göra mitt bästa för att komma ihåg de fina stunderna och allt som man skrattat åt i efterhand som inte var lika kul just i stunden. Man blir inte alltid så glad över söndetuggade skor, blomjord + krukväxter över sofforna, vurporna i elljusspåren pga en skenande hund i nedförsbacken, the list goes on and on

Idag har statsbordern varit på riktigt besök i staden, vi tog t-banan till Majorstua. Cray knatade in i tåget som han aldrig gjort annat, men det va ju folk ombord så det var inga problem, han ville hälsa på ALLA.

På Majorstua mötte Malin och Jon upp, de skulle vara valpvakt medan jag och Pelle tog en fika. Allt hade gått bra, Cray hade varit busig och provat sina tänder på lite ömtåliga delar. Men inga skada skedd som tur var, va en trött kille som mötte oss när vi kom och hämtade honom. Blev dock till att knalla en bit då matten tyckte att det inte var så långt att gå till nationaltheatrets t-bana. Big misstake! Men vi fick iaf chansen till att träna en del koppelgående.

Däremot så har Cray en benägenhet att skälla på andra hundar och gör det något tillbaka t ex börjar skälla då går han nästan inte att hejda. Så det är något vi bara måste ta tag i innan det blir någon grej av det. Ingen av de andra 2 skäller på andra hundar och det spelar ingen roll om de är med eller inte, han skäller oavsett och då är Alice och Dave alltså tysta.

Trots bandtvånget i Oslo så mötte vi en STOR lös vorsther som någon verkat ha ”tappat bort”. Detta blev inte alls något bra hundmöte, dels för att vi fick parera Dave och Cray tyckte då att den blev alldeles för läskig när den kom emot honom. Nu tror inte jag att detta kommer bli jätte svårt. För de ggr han väl fått hälsa på hunden han skällit på så går det fint. Dock finns det ju en del nötter med hund i denna stan som inte verkar förstå att varken människor eller andra hundar tycker det är så trevligt med hundar som gör utfall i kopplet. Har man en sån hund, ska det då vara så svårt å hålla in kopplet och avleda hunden? Eller är folk bara för lata för att ta tag i problemet?

Dave är ju en spännis mot andra hundar, men honom ”halar jag in” och han får gå vid sidan och får beröm då han sköter sig och ett ”hörru du” när svansen åker upp. Påstår inte att vi lyckas lika bra alla ggr, men vi försöker iaf och för en osäker hund som Dave så funkar det betydligt bättre med att jag ordnar situationen än att han ska behöva oroa sig för att han ska behöva göra det. Tänk om alla kunde hålla reda och ta ansvar för sina egna hundar, då skulle inte många av dessa problem finnas.

Vi fick en läxa i starten på valpkursen som vi ska visa upp sista gången (6 ggr kvar av 10) och det var slalom mellan benen. I helgen så fick hussen ett ryck och började på detta och såhär långt har vi kommit nu. Han lär fort den lille, så jäkla kul hund att jobba med och husse är väl inte dålig han heller

Cray går slalom from Jessica Larsson on Vimeo.

Cray går slalom igen from Jessica Larsson on Vimeo.

Har precis beställt Jenny Damms filmer ”HandlingFoundation” och ”AdvancedHandling”, blev även Susan Garretts ”2×2 Weave Pole Training, 12 Poles in 12 Days”.  En present till mig själv, fyller ju år om lite mindre än 2 veckor

Saken är den att dessa dagar med vila faktiskt gjort mig riktigt sugen på agility igen och nu vill jag lära mer. Så vad säger du Lene, filmkväll längre fram med massa agility?

Idag fyller Dave 5 år! 

Har lagt till mer tävlingar i agendan, en i Frövi i mitten på Augusti och en i Östersund i mitten på September.

Annars rullar det på, var ut med lillen och Dave i parken igår medan hussen tog med sig tanten på en längre promenad runt Sognsvann. Alice va trött imorse, det va inte Dave och lillen. Men jag måste säga att Dave är riktigt duktig trots denna ofrivilliga vila. Han kopplar av bra så länge han blir satt i sovrummet, vi har galler mellan sovrum och vardagsrum så han ser oss hela tiden

Dieten går hyffsat igår kunde jag dock inte hålla mig utan frossade i semla. Grädden är lov, men det är värre med själva bullen. Men efter att ha ätit sallad till lunch, sallad + en bit med kött till middag så tyckte jag att jag behövde något att mätta magen med Börjar inse hur mycket man saknar när man inte ”får” äta det längre. Vi får se hur det blir längre fram, det bästa vore ju att komma igång med min egna träning så att jag kan äta lite mer av det som inte är helt lov i dieten. Pelle och jag funderar på om vi kanske ska börja träna tillsammans. Bra att ha någon som pushar och drar med en på träning

Nu blir vi borta en stund, ingen ansträngande träning/motion överhuvudtaget på 3 veckor

Förhoppningsvis är vi tillbaka i fullt slag efter påsk

Hmm, trivs nog bäst med blått på sidan trots allt. Kan bli lite ”kallt”, men det beror helt på vilken nyans man väljer.  Just denna är väl ganska ”kall”, men det är lite så jag känner just nu. Inte kall, men det är ganska grått och trist ute och jag är väldigt tankspridd för dagen. Inget speciellt egentligen, men det är lite allt möjligt. Ibland blir det kortslutning där uppe, har väldigt ont i mina axlar+nacke och jag blir trött, så trött. Så detta går bara inte längre, Pelle försöker massera men det hjälper inte. Så det är nog bara att bita i det sura äpplet och ta sig till ett proffs.

Jag och Pelle har börjat äta enligt LCHF, kan väl inte påstå att vi följer det slavisk. Men försöker undvika kolhydrater i största möjliga mån. I ons & tors åt vi tacopaj, pajskal gjort på ägg och grädde och det smakade faktiskt hur gott som helst! Var lite skeptisk till en början att det skulle smaka omelett med tacofärs

Igår åt vi kyckling med vitlökssås och brocolli, idag blev det kyckling i sås gjort på kokosmjölk, grädde, jordnötssmör, sambal olek och lite lime, till det broccoli igen. Känns lite omvänt att man ska äta så mycket grädde osv, å andra sidan blir allt så mäktigt att man inte äter lika mycket av det. Kan dock erkänna att vi ännu inte fått i oss någon engelsk frukost bestående av ägg och korv/bacon. Får nog bli yoghurt och lite müsli fortsättningsvis också.

Ska dock försöka vaiera oss lite mer och inte äta kyckling varje dag Har dock bestämt att på helgen är det lov att äta godis och dricka cola. Som det varit har vi ätit och druckit detta nästan varje dag i veckan, så det är ett steg i rätt riktning för både midjan och tänderna

Wihoooo. Resan är bokad och betald, flyger till USA i sommar